Henrik Sundström är advokat och moderat, men vi kom i kontakt med varandra på twitter, och det är framför allt gemensamma intressen som förde oss samman.
I och med arbetet med ”DET HÄR ÄR EN svensk TIGER!” började jag nämligen rota i just rättssystemet. Det jag inte kunde fatta var hur det kunde vara så nazistiskt, när det uppenbarligen kom till innan nazismen?
Och medan jag sitter och försöker bena ut begrepp som rättspositivist, värdenihilist och uppsalaskolan kom Henrik till min undsättning som en riddare i skinande rustning på en vit springare.
Till skillnad från mig är Henrik jurist. Han verkar också ha lagt ner en hel del tankemöda på vad tanken bakom det svenska rättssystemet är. Vilken filosofi den grundar sig på? Vad är de grundläggande värderingarna? Eller värdegrunderna?
Vad är den vägledande principen? Och om det inte finns någon sådan princip – är det då den grundläggande principen? Att det i princip inte finns någon princip?
För ibland kan man undra.
Henrik skickar mig en lång essä som Maciej Zaremba om den svenska rättsrötan. Den heter ”Orättens rötter” och ställer bland annat frågan hur det kommer sig att en man vars hustru blir överfallen får ett hårdare straff än han som anföll. För att mannen själv griper angriparen som förgripit sig på hans fru. Samt överlämnat förövaren till polisen. Han blir dömd för misshandel.
Det blev såklart angriparen också. Men hans straff var lägre än mannen vars fru blivit angripen.
”Kanske för att rättskänsla och rättsväsen inte längre talar samma språk. Medborgarna tror att domstolen resonerar och värderar ungefär som de själva (fast skarpare, objektivare och litet mera sofistikerat), samt att juridikens objekt är rätten, människan och deras tillkortakommanden. Men medborgarna tror fel. Hur märkligt det än låter resonerar svenska domare, i motsats till medborgare, allt mer sällan juridiskt. De tänker betydligt enklare. De tänker tekniskt. De har till exempel frigjort sig från själva idén om skuld och ansvar. Inte heller skipar de rättvisa, ty de har inte längre sådana ambitioner. De utportionerar påföljder. (Det är inte bara min slutsats, den kommer att bekräftas av varje aktiv lagskrivare och rättslärd.)
I det avseende är vårt rättsväsen lika unikt i Europa som vår rätt att lämna varandra i sticket. Och den som har tålamod skall få se hur dessa saker hänger samman.”
Och det är vad mitt Henriks samtal kommer att handla om. Bland annat. Det omfattar i stora drag vad ett rättssystem är, kan vara, och om inte vad det borde vara så till viss del vad det kanske inte borde vara.
Och hur det hänger ihop med den svenska tigern? Talar vi om såklart fast vi inte borde.
