Malcom Kyeyune är krönikör och marxistisk tänkare och skribent. Ena halvan av den kommunistiska podd-duon Markus och Malcom och ansvarig för bloggen Power & Politics – ex vulgus scientia. Vilket låter en smula pretentiöst – och jag är inte säker för jag glömde att fråga men jag har för mig att det betyder ”ur folket – kunskap”? Vilket avslöjar att Malcom kanske har en övertro på det som, på engelska, kallas ”the wisdom of crowds”? Löst översatt betyder det ”folkmassans visdom”. Något jag själv inte är lika övertygad om då jag tycker mig se minst lika mycket kollektiv dumhet som dumhet på individnivå. Och eftersom antalet individer som oftare är dumma än smarta är fler än antalet individer som oftare är smarta än dumma torde det speglas på den kollektiva nivån.

Men ständigt när jag läser Malcom får jag mina fördomar utmanade. Hans resonemang landar ofta i brutalt ärliga samtidsanalyser och spännande slutsatser som man aldrig hade tänkt annars. Jag har velat ha Malcom till podden länge. Det har också varit på gång flera gånger utan att bli av så jag är tacksam för att jag äntligen fick tillfälle att sitta ner med Malcom.

 Samtalet spelades in innan valet. Så några av våra respektive förutsägelser kom på skam. Eller så verkar det bara så nu? Malcom Kyeyune och jag kommer alltså att ha rätt mycket fel i samtalet som kommer. Men jag ville ha med det. Dels för att jag inte gillar historierevisionism och dels för att jag vill se om avsnittet kanske står sig bättre med tiden. Kanske kommer framtiden ändå ge oss rätt?

Och Malcom är en genial analytiker. Njut!

VALFIASKO 2019 here we come!

 Grattis till oss alla för oavsett vem som vinner är vi alla förlorare!

Jag hade fel om SD. Jag har ju länge sagt att de kommer att få 26 procent. Vilket de inte kom i närheten av.

Men lika glad för det är jag, å ledsnast är nog SD.

Det kaos som kommer nu kommer att vara nyttigt för alla parter. Det är oändligt mycket bättre än en ny konsensus som i så fall hade etablerats helt utan rationell diskussion.

 Jag är inte chockad. Det är nämligen inte första gången som jag har fel om något så jag börjar vänja mig.

Jag tycker inte heller du ska vara ledsen om du har röstat på SD. SD gick framåt med ett helt mindre parti. Vilket faktiskt gör dem till valets verkliga vinnare på riksnivån.

Däremot hade jag rätt om att det skulle bli kaos. Vilket inte gläder mig alls. Eftersom det var så uppenbart att en apa skulle kunnat gissa sig till det.

Och med 29 procent är socialismen långt ifrån krossad. I alla fall i Sveriges riksdag.

Däremot kan man säga att projektet har rönt enorma framgångar på lokal nivå. I kommunerna är socialismen krossad! S backar i 250 av 290 kommuner! Just nu sitter alltså sossepampar i 250 kommuner och kan inte för sitt liv begripa vad som har hänt. 250 av 290 kommuner i Sverige längtar efter frihet. Bra jobbat till er som bor där.  

Socialismen är om inte krossad så rejält stukad. Det beror givetvis inte bara på mig. Även om jag kommer ta åt mig all ära! Jag hade hjälp i Norrland av Sjukvårdspartiet. Som jag aldrig hört talas om. Men gratulerar till att #krossasocialismen i Norrland. Ni är frihetliga hjältar!

På västkusten vill jag tacka Demokraterna i GBG som verkligen #krossasocialismen och blev näst största parti.  

Och i Skåne måste jag tacka SD – som uppenbarligen ersatt den globala socialismen där nere med vad jag antar är nationalistisk kollektivism?  

Att se hela det offentliga Sverige bryta ihop av kollektiv förvirring har varit både en lättnad och en skam. Skam över att alla beter sig som yra höns och lättnad över att masken så tydligt har fallit.

Jonna Simas sammanbrott i SVTs Opinion live var en fröjd för ögat. Hon erkände att för att vänstern ska kunna bilda regering så räknar hon in Vänsterpartiet. Ett parti som aldrig ska få vara med i en regering.

För att det är ett extremistiskt parti som vill avskaffa marknadsekonomi, – ett annat sätt att säga att man tycker det är okej att stjäla från andra. Eftersom det innebär att Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiets ideologiska grund är rättfärdigandet av att stjäla dina, mina och alla andras saker.

Det är vad avskaffandet av privat egendom innebär i praktiken. Resultatet utspelas framför våra ögon just nu i länder som Venezuela och Nordkorea. Historiskt är exemplen ännu flera. Sovjetunionen, Kuba, Kina. Historiskt har också Vänsterpartiet stöttat Sovjets pakt med nazisterna, Stalins invasion av Polen tillsammans med nazisterna, Segerparad med nazisterna, Tysk-Sovjetiskt handelsavtal för leverans av krigsförnödenheter till nazisterna, Gratulationstelegram till Hitler för snabb seger mot Frankrike, och sedan dess varenda vänsterextrem och islamistisk terrorgrupp och/eller regim du kan tänka dig. Därför finns det en väldigt uttalad regel i svensk politik att vänsterpartiet inte ska få något inflytande.

Det hjälper om du tänker på Vänsterpartiet som vårt politiska systems ursprungliga SD. Utfrysta och hånade. Men precis som SD har socialdemokraterna ofta förlitat sig på Vänsterpartiets aktiva eller passiva stöd för sin politik.  

När jag inledde det här projektet förklarade jag att en stor del av den röra vi befinner oss i nu beror på att vänstern – efter andra världskriget – inte behövde mote sina egna galningar i grind. Högern behövde göra det eftersom deras galningars skuld var tydlig.  

Högern gjorde ett väldigt bra jobb. Antalet aktiva våldsbejakande nazister idag är inte särskilt många.

Vänstern sket helt i att mota sina galningar i grind. Istället uppmuntrade de dem. Gav dem professurer, redaktörs- och producentjobb.

Dels för att de råkade hamna på den goda sidan i slutet av kriget efter att först ha polat med nazisterna men sen ångrat sig när nazisterna förrådde deras pakt. Dels för att vänstern inte tror på personligt ansvar och därför inte är så bra på att anförtros viktiga uppgifter. Och dels för att vänstern fått för sig att idioter blir mindre dumma av uppmuntran, belöningar och kramar än straff och förmaningar.

Så när Jonas Sjöstedt står i teve och säger att han vill förstatliga alla tillgångar och inte får en svårare fråga än ”men vad händer med Hennes & Mauritz?” kan jag lugnt konstatera vänsterns fullständiga moraliska, intellektuella och demokratiska kollaps. SVTs bias är lika tydligt där och då som när SVT tar avstånd från Jimmie Åkessons uttalande om invandrare på arbetsmarknaden i sista partiledardebatten.

Om ”Programdirektör” Jan Helin framträder i #aktuellt och #opinionlive för att deklarera att Regimmedia inte var partiska när de tog avstånd från SD, utan upprätthöll ”demokratiparagrafen”, så finns ingen demokrati. I alla fall inte på Public service.

Det finns nämligen ingenting i den paragrafen som säger att SVT måste ta avstånd från ett specifikt uttalande. Den säger bara i väldigt generella ordalag att innehållet i Public service som helhet ska främja principen om alla människors lika värde.

När ”Programdirektör” Jan Helin fastslår att det inte är något fel på SVTs policy utan att de bara måste ”utveckla nya metoder” för att ”baka in värdegrunden i frågorna” då är det kod för mer avancerad manipulation. Alla frågor kommer vara vinklade. (Hur de ska lyckas bli mer vinklade än de redan är vet jag inte? Och vågar inte föreställa mig, men jag har fullt förtroende för att den här marxistiska sekten kommer att lyckas. De är, om inte annat, väldigt bra på lögner och manipulation)

Vilket för oss tillbaka till Jonna Sima som alltså anser att Stefan Löfvén bör sitta kvar. Med stöd av Vänsterpartiet. Som hon försvarar och säger att de inte alls vill beslagta allas egendom. Trots att det står i deras partiprogram.

Samtidigt som hon anklagar Alliansen för att luta sig mot ett nationalistiskt parti och säger att så kan man inte göra.  

Lite ironiskt är det. Inte för att jag tror att SD vill nationalisera allas tillgångar. Det tror jag inte. Men förr i tiden ville nationalister nationalisera alla tillgångar. Vilket alltså är exakt vad Vänsterpartiet fortfarande vill.  

Till skillnad från SD skriver Vänsterpartiet rätt ut att de vill avskaffa demokrati.

Det är också ironiskt för om man inte räknar in Vänstern i regeringsunderlaget. Vilket Sossarna inte gör. Så är alliansen det största regeringsalternativet.

Det enda som har en chans att gå igenom. Att Stefan Löfvén trots det vägrar avgå är inte bara ett avsteg från gott uppförande – det är en förolämpning mot demokratin som ifrågasätter dess själva legitimitet.

Jag överdriver inte. Om man inte har ett realistiskt regeringsalternativ bör man avgå. Oavsett om man är största parti eller inte. Bara för att visa respekt för systemet. Att Stefan sitter kvar visar alltså på att han skiter högaktligen i att upprätthålla fasaden av demokratiskt vald statschef.

Högerns sammanbrott

Högerns sammanbrott har varit mindre underhållande eftersom det varit så förutsägbart.

För det första är det inte lämpligt att börja skrika om valfusk innan rösträkningen ens är klar. Det undergräver förtroendet för vårt demokratiska system.

 Det första jag gjorde morgonen efter valnatten var därför att gå ut på twitter och skriva ” Folket har talat! Valresultatet är tydligt! Svenskarna vill att jag ägnar ytterligare en mandatperiod åt att #krossasocialismen”

För hur ska jag annars tolka att nära 29 procent av svenska folket röstade på sossarna? För att inte tala om Vänsterpartiet? Om inte som ett tydligt mandat från svenska folket för (spela ljudet) 4 more years!  

Om det nu ens blir så länge. Nyval eller omval är fortfarande en reell möjlighet.

Och jag vet att din invändning är – ”men Aron, vi har väl inte ens ett demokratiskt system?”

 Varpå jag inte kan annat än svara att det är det system vi har. Alternativet skulle vara inget system. Vilket i just det här fallet tror jag skulle vara värre. Så det blir till att reformera det vi har.

Om du har sett något som gått fel till i valet, och har bevis, är rätt väg att gå att skicka in det beviset till Riksenheten mot korruption.

Valfusk förekommer vid varje val. Förra valet fick riksenheten mot korruption in ett fyrtiotal anmälningar. De brukar inte påverka mer än på marginalen men ett brott är ett brott. Om du har bevis för något fel är det därför bara att anmäla.

Låt rättvisan ha sin gång. Och om du invänder att du har lyssnat på DEKONSTRUKTIV KRITIK 9.1 med Henrik Sundström om det svenska rättssystemets inbyggda rättsosäkerhet så måste jag återigen påminna dig om att det dessvärre är den lag vi har och att alternativet vore ingen lag alls. Att gå direkt från ett av världens mest utvecklade samhällen till Mad Max utan att stretcha kan leda till skador som du måste gå åratal i sjukgymnastik för att åtgärda. Vilket kan vara svårt när alla sjukgymnaster blivit zombies. 

Jag säger alltså vare sig bu eller bä om påstått valfusk, men med tanke på vilka som är ute och skriker att det är konspirationsteorier att ens anmäla oegentligheter, får mig att misstänka att frasen ”vi har varit naiva” snart kommer att användas om vårt röstsystem.

För av de mest trovärdiga tips jag fått in framgår att systemet i sig har vissa brister. I alla fall om man vill slippa vara naiv.

Att röstsedlar placeras öppet är en sak som du kanske lagt märke till? Men har du tänkt på vad som händer med dina röstsedlar därefter?

Det finns flera steg i den processen som inte är säkrade från fusk. Inget kanske någonsin är helt säkert men här verkar det inte ens ha funnits någon ambition.

Först räknas rösterna. Av lite vem som helst visar det sig. Ofta är det familjer som gjort det till en grej i generationer, ibland är det aktivister, av alla sorter. En grupp rösträknare kan alla tillhöra samma parti – eller inget parti. Ingen kontroll äger alltså rum där.

När rösterna räknats lämnas de in till ordförande i distriktet som – med hjälp av en särskild kod – innan valsedlarna transporteras till Valmyndigheten – ringer in resultatet i förväg.

Det låter bra för då kan Valmyndigheten kontrollera om röstsedlarna som överlämnas stämmer överens med vad som rapporterats in. Problemet är att det inte finns någon garanti för att ordföranden inte säger vad han själv vill att det ska vara för resultat i distriktet.

För sen tar nämligen ordföranden själv, tillsammans med en räknare, fysiskt röstsedlarna till Valmyndigheten hur han eller hon vill. Med taxi, tunnelbana, sparkcykel. Hur som helst.

Vad som händer på vägen? Ingen vet.

Jag säger absolut inte att det sker ofta eller omfattande. Jag tror att de flesta som arbetar med det här gör det främst för att de tror på demokrati.  

Men flera svagheter finns alltså. Om man inte ska vara naiv. Jag talar inte ens om risken för omfattande planerat valfusk. Det skulle lika gärna kunna vara så att frestelsen blir för stor. För att du är en demokratikämpe och Miljöpartist som på riktigt tror att SD är ondskan själv och därför bara gör vad du tror att du måste för att hindra ondskan från att vinna.

De mest trovärdiga tips jag själv fått in – och skickat vidare till riksenheten mot korruption – gäller två potentiella signaler på att något inte gått rätt till.

Den första gäller att många distrikt kom in utan en bunt för övriga partier, men med en väldigt stor bunt ogiltiga röster. Om ett distrikts inlämning ser ut så skulle jag rekommendera en omräkning och kolla bunten med ogiltiga röster först. Det är en varningssignal.

Det andra är svårt att bevisa men rör buntar med ohanterade valsedlar. När valsedlarna räknats och kontrollerats blir de och kuverten skrynkliga. Högarna blir luftigare. Ordningen är inte perfekt. Får man in buntar med valsedlar som ligger tätt och platt, som att de inte hanterats, är det också ett varningstecken.  

Även om jag bedömer de tips jag fått in som trovärdiga tror jag ändå inte att de påverkar mer än på marginalen och troligtvis fångas upp i kontrollräkningen hos Länsstyrelsen.

Så har du bevis anmäl. Men ska vi tala om något inför nästa val är det snarare hur räkningen går till. Säkra upp systemet med politiska motståndare som räknar röster tillsammans.

Sluta också gnälla över klientism. Alltså klanröstning. Som Miljöpartisten Ali Khalil som ville bygga en ny moské – och erbjöd Moderaterna 3 000 av församlingens röster om de beviljade bygglovet för den. Då kunde nämligen Ali be Imamen säga till församlingen att rösta på Moderaterna.

Det här är inget konstigt. Det kallas för klientism. Och hela det svenska systemet bygger på klientism. Det är vad en korporativ stat är. Ett hyperavancerat klansystem. Därför passar det också människor som kommer från klansystem perfekt.

Ali Khalil erbjöd inte moderaterna mer än han antagligen gett sossarna i alla år. Men han höll upp fingret innan valet och tyckte sig känna vartåt vinden blåste och tänkte att det är nog bäst att erbjuder samma deal till den nya starkaste klanen.

Tidigare var det osynligt eftersom alla i systemet var etniskt och kulturellt väldigt homogena. I och med introduktionen av pluralism blir det dock väldigt tydligt.

Eller på ren svenska. Eftersom alla var vita var det svårt att se. Men släpp lite bläck i vattnet så blir mediet tydligt. Och ja, skämtet är avsiktligt men inte illa ment.

 För visst, Herrgården i stadsdelen Rosengård i Malmö röstade till hela 79,6 procent på S. Och Vänsterpartiet fick 10 procent där. Samtidigt som S fick 76,9 procent i Spångadistriktet Rinkebysvängen.

Men Vänsterpartiet fick 45 procent runt Möllan i Malmö och det är inte fruktförsäljarna som står där dagtid. De kommer från Rosengård. Det är vita medelklassungdomar.

Samtidigt som Moderaterna fick 56,3 procent i södra Djursholm. Och i distriktet Donsö-Vrångö, som ligger i Göteborgs skärgård, fick KD 38,7 procent.

Och precis som med Ali Khalil från Botkyrka är det ingen konspiration. Det är egenintresset.  

Det jag har försökt förklara i den här podden sedan jag började är att det absolut största fusket i Sverige är helt lagligt, fullt institutionaliserat – ja, det är faktiskt systemet självt. Det Ledarsidornas chefredaktör Johan Westerholm fyndigt döpt till ”Det bidragsindustriella komplexet”.

Skälet till att Socialdemokraterna får 29 procent av rösterna är helt enkelt att 29 procent av folket, minst, är beroende av den offentliga sektorn. I form av lön, bidrag, eller båda. För sin överlevnads skull.

De har inte råd att rösta emot sossarna. Precis som moderaterna i Djursholm snart inte har råd att rösta annat än blått.

 Systemet är riggat. Det är byggt för att gynna Socialdemokraterna. Vilket inte är så konstigt med tanke på att de har byggt systemet.

 Vill vi ha en demokrati måste vi alltså förändra systemet.