För att lyssna på avsnittet klicka här!
Medborgerlig Samlings försvarspolitiske talesperson Kai Rämö är till vardags militär och varm anhängare av försiktighetsprincipen. Därför ville jag ha ett samtal med honom om hans syn på den nuvarande krisen. Plus: Jag presenterar min synnerligen enkla och eleganta lösning på den ekonomiska kris som uppstår till följd av Covid-19.
Vad gäller försiktighetsprincipen anser jag att den bör tillämpas med försiktighet. Skälet till det är bland annat förslaget på ekonomisk plan jag skulle vilja lägga fram till dig. Hade försiktighetsprincipen tillämpats av alla hade vi aldrig börjat använda vaccinet till att börja med.
I verkligheten agerar du nämligen under flera restriktioner. En av dem är tid. För att rädda samhällsekonomin krävs alltså snabba insatser. Utöver det måste de vara enkla nog för alla att förstå så att de kan avgöra om de tycker att det är rättvist. Möjliga att genomföra praktiskt. Och viktigast av allt – inte permanenta.
Jag lägger fram det här förslaget i all ödmjukhet. För just nu vet ingen vad man ska göra. Världen har aldrig stått inför en sådan här situation förut. Då menar jag konsekvenserna av en global pandemi i ett globaliserat samhälle där alla länder och nationer i varierande grad är beroende av varandra för sin överlevnad.
Det här är alltså ett förslag jag riktar till Dig som svensk medborgare oavsett vad du tror på eller anser Dig själv vara. Gammal eller ung, man, kvinna, hen, feminist eller anti-feminist, borgerlig, socialist eller miljöaktivist spelar ingen roll. Jag vill tala till dig som medmänniska och medborgare i samma land som jag. Det kanske är ett helt galet förslag men just nu är det brist på förslag och ärligt talat är inga bra. I slutändan är det ändå du, jag och eventuellt dina barn och barnbarn som kommer att få betala för detta.
Det var illa nog i det här landet när arbetslösheten bland utrikes födda var i snitt 15.1 % förra året och arbetslösheten bland infödda svenskar bara var 4.4 %. När arbetslösheten skjuter i höjden riskerar vi ett riktigt obehagligt samhälle där kampen om resurserna hårdnar betydligt.
Jag har ett enkelt förslag på vad vi skulle kunna göra. Jag vet att enkelt inte alltid är bra, men i det här fallet är tid av yttersta vikt. Det måste gå snabbt och det måste vara enkelt att göra.
Oavsett var vi står politiskt i Sverige tror jag att vi alla kan hålla med om att staten i princip är en försäkring. Mer än så, staten är den yttersta försäkringen. Den som ska betala ut när allt annat felar. Sedan kan vi kanske ha olika åsikter om hur mycket den här försäkringen ska täcka eller om den är särskilt bra men vi kan i alla fall kan enas om att det i grund och botten är en försäkring.
Vanliga försäkringsbolag brukar inte betala ut vid Force majeure vilket är vad försäkringsbolag brukar skylla på för att slippa betala ut pengar. Det är ett uttryck för en gudomlig handling. Eller om du är sekulär – slumpen, kaos, otur, Murphys lag eller bara för att ”shit happens”.
Men staten är som sagt inte vilken försäkring som helst. Det är det enda försäkringsbolag som försäkrar mot Force majeure. Dess enda legitima jobb i mina ögon är därför just att skydda oss mot saker som invasion, en kollision med en asteroid från yttre rymden eller en pandemi.
Om staten misslyckas med det jobbet, vilket vår har gjort, är det som vilken försäkring som helst – den betalar ut ersättning. Staten lovar att skydda dig mot just extraordinära omständigheter bortom din kontroll. Har du köpt en produkt som inte lever upp till marknadsföringen så får du pengarna tillbaka.
Alla får tillbaka skatten för det senaste året de betalade in. Det gäller både privatpersoner och företag.
Därför föreslår jag detta: Alla får tillbaka skatten för 2019. Tolv månaders skatt. Det gäller både privatpersoner och företag och ska primärt täcka inkomstbortfallet.
Som jag ser det är skatt den premie du betalar in för att skydda dig mot katastrofer. Du som individ, och företaget du jobbar för, alla som betalar skatt i Sverige, ska få tillbaka skatten som just de har betalat för de senaste tolv månaderna.
Vad du gör med den när du väl fått den, om du stoppar den i madrassen inför nästa kris staten misslyckas med att förhindra, spenderar den på löpande utgifter under krisen, eller köper glasfiguriner av små djur på aliexpress är upp till var och ens samvete, riskbenägenhet och möjlighet.
Det borde vara det enklaste sättet att dela ut stöd på eftersom skatteverket redan vet exakt hur mycket vi betalat i skatt senaste året. Det är alltså lätt att räkna på och dessutom har alla i Sverige redan ett skattekonto.
Det är också det mest rättvisa. Alla får tillbaka den premie just de betalat, och ju mer du lyckats komma undan med att betala i skatt desto mindre får du tillbaka. En liten extra gräddbakelse för dig med vänsterböjelser när företag som skatteplanerar för bra nu inte får så mycket tillbaka.
Statens skatteintäkter 2019 var: 1 115,1 miljarder kronor. Statsskulden var 2019 1 055,3 miljarder kronor och samma år uppgick BNP till 5 026 miljarder kronor.
I ett slag dubblar vi statsskulden. Från dagens cirka 20 % till 40 %. Innan det här är över kan det mycket väl vara femtio procent och global lågkonjunktur är det oavsett vad vi gör som nation.
Det är vad det här kommer kosta. Vi lånar av oss själva. Gör vi det måste vi också tro på oss själva. För det är så vi ska se det – att vi är kapabla att betala tillbaka den här skulden tio gånger om. Jag erkänner att om mänskligheten som helhet var en enda person, och den personen gick in på en bank för att låna pengar till sin framtid så finns det ingen seriös bank i världen som skulle ge Mänskligheten kredit. Banker väljer helst sina klienter med omsorg. Kanske särskilt de som är bankirer åt brottslingar. Men vi människor satsar på oss själva och vår framtid som art hela tiden och varje dag. Vi satsar på att vi har en framtid. Både individuellt och tillsammans. Det är motsatsen till en självmordspakt – ett löfte vi ger oss själva och varandra om att överleva och frodas.
Sen behövs det antagligen riktade stöd utöver det också. Det är mycket möjligt av inte minst säkerhetspolitiska skäl. Då bör villkor diskuteras från fall till fall och moralisk risk elimineras i största möjliga grad. Jag upprepar att politiska och ekonomiska beslut som fattas nu bör vara tillfälliga.
Försiktighetsprincipen är bra innan en katastrof inträffar – eftersom vi inte tillämpat den där den behövs får vi nu betala priset för det. Betalar vi inte det priset snabbt kommer det dessutom att bli ännu dyrare.
Om du inte orkar följa de dystra nyheterna från sjukvården, ekonomin och politiken rekommenderar jag dig att surfa in på någon av världens mest prestigefyllda journaler för medicinsk vetenskap just nu för där dyker det upp lovande nya behandlingar varje dag.
Kai Rämö är politiker i MED som står för Medborgerlig Samling. Men till vardags är han militär. Det gör att han har ett perspektiv av kris som bygger på erfarenhet. Jag ringde därför upp honom för att fråga hur han ser på den rådande situationen. Samtalet spelades in fredagen den 27:e februari. Njut!
