För att lyssna på avsnittet klicka här!
Anosh Ghasri har skrivit en krönika i Axess om det sjukdomstillstånd som präglar den svenska offentliga debatten. Det är inte covid. Den här sjukdomen är psykologisk. (LYSSNA HÄR!)
I sin krönika ”Det patologiska tillståndet” på Axess tycker sig Anosh Ghasri ana ”ett mönster som framkallar en känsla av déjà vu.” Men ”anledningen är inte alla gånger urholkade myndigheter, eller agendasättande redaktörer och tjänstemän.” utan ett djupare psykologiskt fenomen. Det verkar inte spela någon roll om det är apatiska barn, flyktingkrisen, klimatfrågan eller Covid som debatteras. Själva debatten följer samma mönster.
Själv finner han en del av svaret i begreppet Nachträglichkeit. Ett begrepp jag förstår som att det i individen finns ett obearbetat trauma som kan utlösas långt senare i livet av en trigger som en apterad bomb. Men Nachträglichkeit har använts på flera olika sätt av flera olika personer. Vilket var en av anledningarna till att jag blev så nyfiken på vad Anosh Ghasri la i begreppet.
Om jag har någon kritik mot krönikan är att den nästan faller offer för det den lyckas definiera. När jag läser den får jag nämligen intrycket att Anosh ställer diagnosen narcissistisk personlighetsstörning. Även om jag är medveten om att det eventuellt säger mer om mig än Anosh.
Men om det är så att Anosh har rätt i att den svenska offentliga debatten lider av Narcissism är det kanske klokast att inte skriva ut det i krönikan? Narcissistisk personlighetsstörning definieras enligt ICD – som är WHOs diagnosverktyg – ”en störning karaktäriserad av ett ihållande mönster av grandios självbild och arrogant beteende tillsammans med ett överväldigande behov av beundran och brist på empati (till och med utnyttjande av) andra.” Samt ”överdriven självkärlek, egocentrism, grandiositet, exhibitionism, överdrivet behov av uppmärksamhet samt känslig för kritik”.
Det är svårt att inte känna igen sig själv. Mer än en smula. Men slutar du vara så narcissistisk och tittar dig omkring märker du att det verkar vara en sjukdom som drabbar fler än Dig och även genomsyrar kulturen.
För om Sverige var en person, och den personen gick omkring i världen och sa till alla den mötte att den var ”En moralisk supermakt”, hur tror du de personerna hade uppfattat Sverige? Om det på ditt jobb fanns en person som gick runt och proklamerade hur mycket bättre den var än alla andra, samtidigt som den inte verkade jobba alls eller ens bete sig vettigt i det gemensamma köket skulle du då beskriva den personen som världens finaste människa eller skulle du tycka att den var en självupptagen skitstövel?
Att vara narcissistiskt störd innebär att du är besatt av andras beundran. Det är av yttersta vikt att du är viktig och betydande. Om något skulle tyda på motsatsen och bilden av perfektion riskerar att krackelera reagerar du genom att skylla ifrån dig, anklaga andra och sedan fly från det, undvika det noggrant framgent och agerar som att det aldrig har hänt. Narcissisten fantiserar om rikedom, framgång, makt och kärlek och den vill associeras med symboler som är förknippade med de sakerna. För att komma dit den vill är narcissisten manipulativ och drar sig inte för att utnyttja andra. Du är besatt av yta och bryr dig inte om innehåll för att du själv inte har så mycket innehåll och misstänker att det även gäller andra. Skillnaden mellan hur narcissisten uppfattar sig själv och hur omvärlden uppfattar den är enorm. Om omvärlden inte var så narcissistiskt störd att den inte bryr sig. Narcissistens förväntningar på sig själv och världen är för högt ställda för att ständigt kunna infrias vilket leder till ständiga konflikter med andra. Narcissisten har svårt att bygga långsiktiga meningsfulla relationer.
Och skulle du påpeka det här för narcissisten skulle den alltså reagera genom djup depression och lika djupt självförakt som den tidigare älskade sig själv, genom att bli arg och skylla ifrån sig eller genom att hämnas på dig. Narcissistisk personlighetsstörning är svårbehandlad. Det finns ingen känd metod som visat sig fungera. Jag har alltså viss förståelse för att Anosh inte skulle skriva ut om det var vad han faktiskt menade.
Men bättre än så är att faktiskt fråga upphovsmannen vilket ledde till ett mycket meningsfullt samtal. Anosh Ghasri är skribent och KBT-terapeut. Hans akademiska bakgrund är inom statsvetenskapen, psykologi och genus. Han har tidigare skrivit för Dagens Samhälle, GP och Nya Wermlands-tidningen. Det här samtalet utgår från hans krönika i Axess. Länkar till den och Anosh facebook och twitter hittar du på aronflam.com. Nu till Anosh Ghasri. Njut!
