För att lyssna på avsnittet klicka här!
DEKONSTRUKTIV KRITIK gästas av psykologen Johan Grant. När Johan undrade var pappa tagit vägen på Lunds universitet inte längre fick jobba kvar. Samtalet handlar främst om den frågan. (LYSSNA PÅ AVSNITTET HÄR!)
Jag berättar också om brottsmisstanken mot mig. (LÄNK TILL SEPARAT INLÄGG!)
En som just fått känna av vår frihets begränsningar är Johan Grant. Samtalet med Johan Grant anknyter till en serie samtal i DEKONSTRUKTIV KRITIK på temat jämställdhet mellan könen. Mer specifikt på den delen av jämställdheten som skulle kunna kallas ”Könskriget”. Ett krig som är så långt ifrån jämställt man kan komma. Kvinnor förtrycks och behandlas som andra klassens medborgare i de flesta länder på jorden. I väst kan du om du vågar titta se ett trendbrott sedan flera decennier som ännu inte slagit igenom till hundra procent. Kvinnor är överrepresenterade på högre utbildningar, får högre betyg än pojkarna i skolan, samt tar allt högre positioner i politiken och näringslivet. I Sverige tillämpas jämställdhetsintegrering i all offentlig verksamhet. Konsekvenserna för yttrandefriheten och individens välbefinnande verkar vara långtifrån enkom positiva.
Databasen innehåller nu samtal med David Eberhard om hans bok ”Det Stora Könsexperimentet”, om #metoo, google-memot , och könsmaktsordningen.
Magnus Henrekson om skolan. DEKONSTRUKTIV KRITIK med Harald Eia om teveprogrammet Hjernevask som SVT gjort allt för att stoppa. Om metoo med Jan MacVarish som under metoo:s första veckor flög till Sverige för att mötas av en uppeldad Cissi Wallin i debatt på Kulturhuset. Joanna Williams som förklarar varför feminismen redan har vunnit och hur dagens feminister är emot feminismens framgångar. Charlotta Stern som blev utfryst efter att ha gjort en studie om hur mycket modern feministisk akademisk litteratur citerar utanför sitt eget ämnesområde. Inte så mycket visade det sig. Ivar Arpi om jämställdhetsintegrering. Jaana Fomin som talar om metoo inom filmbranschen. Cassie Jaye vars dokumentär om mansrörelsen gjorde henne persona non grata inom samma kretsar som tidigare hade hyllat henne. Christina Hoff Sommers om skillnaden på dagens feminism och de tidigare feministerna. Titania / Andrew Doyle om den moderna feminismens krig mot humor. Maria Hind Alias om hedersförtryck som kommer bort i skuggan av ideologin.
Min egen #metoo-monolog på engelska samt monologen om genus.
Och i någon mån även monologen om taharrushed jamea och DN:s försök att dölja vad som pågick vilket jag misstänker i grunden beror på att flera av de journalister som bevakade eller kommenterade övergreppen gick vilse just på grund av genusideologin. Något som senare även fick konsekvenser för Kajsa Norman, vars bok Sveriges Mörka Själ, gjorde att både hon och boken blev smutskastade av såväl SVT som Dagens nyheter.
Det är en rejäl databas således som Johan Grant sällar sig till.
Johan Grant arbetade som adjungerad lektor i psykologi på Lunds universitet. Efter kraftiga protester från studenter har han blivit bortplockad från tjänsten. Själv anser han att ärendet inte har hanterats alls. Han har inte fått bemöta anklagelserna mot honom. Han har inte fått en rationell förklaring på varför han plockas bort från tjänsten. Johan Grant påstår att den enda anledning som gavs var att det inte ”kändes bra” att han var kvar. Bara det kvalificerar Johan Grant för att bemöta detta i DEKONSTRUKTIV KRITIK vars motto som du redan vet är ”Dina känslor sårar mina tankar”. Rätt reaktion här är alltså upprördhet för att den akademiska friheten är hotad. Men jag är en smula luttrad och anser den redan de facto över, i Sverige. För Johan Grants berättelse skulle lika gärna kunna ingå i ett annat tema för DEKONSTRUKTIV KRITIK. Nämligen statsmedia och statsunderstödds medias övergrepp gentemot avvikande uppfattningar. Redan 7 januari 2020 sänder P1 Malmöhus ett reportage utan att Johan Grant nämns vid namn. Och den 9 januari nationellt på sveriges radio under rubriken ”Kvinnor kallades för höns”.
Det reportaget sprids till bland annat Kvällsposten som får det till att ”studenter larmar om sexism” och Sydsvenskan som tryggt sällar sig till änglarnas kör.
På andra sidan debatten skriver tidningen Lundagård om ”Hatet mot externatet” som ett moment under kursen Johan undervisat på heter. Academic Rights Watch rapport friskriver Johan Grant helt och hållet.
Och Johan Grant har själv försvarat sig i media mot studenterna på Svenska Dagbladet som låter båda sidor uttala sig. Studenterna hävdar där att ”Våra (ovetenskapliga) perspektiv och (oproportionerliga och kränkta) känslor anses inte vara objektivt verkliga. Det är ett mycket effektivt sätt att tysta oliktänkande och ogiltigförklara upplevelser. Det är också till stor del detta vår kritik mot Externatmomentet har handlat om.”
Johan Grant har gett sin syn på händelsen i både Kvartals Fredagsintervjun med Jörgen Huitfeldt och i ”Hur kan vi?” med Navid Modiri. Johans fall har redan beskrivits av andra och länkar till en del finner du på hemsidan aronflam.com i beskrivningen av det här avsnittet. Jag ville dels tala med honom om själva händelsen, men också om den filosofi jag anar bakom den. Inte bara den han mötte utan även den han ger uttryck för. Med de orden presenterar jag Johan Grant. Njut!
