För att NJUTA AV AVSNITTET KLICKA HÄR!
Rasmus Dahlstedt kämpar mot vanvettet. Det som i folkmun kallas ”kulturen”. Finns det inget hopp?
Avsnittet gästas av skådespelaren, poddaren och kulturkritikern Rasmus Dahlstedt. Samtalet handlar om mördare som får medborgarskap, Bianca Kronlöf och Odyssén av Homeros. För att njuta av AVSNITTET KLICKA HÄR!
Under tiden som har gått sedan senaste avsnittet har jag och Jens hunnit bli kallade ”Högerspelevinkar” av SvD Kultur.
Som jag sagt på scen, och i denna pod, förut så fungerar det som följer med böcker som anses ha dålig värdegrund. De ignoreras. Tills de visar sig vara en best-seller. Då kommer yxjobbet.
På scen med Jens i våras sade jag som svar på en fråga från publiken om när vi skulle få se en recension i mainstreammedia att ”Den kommer ignoreras upp till tiotusen exemplar – sedan kommer yxjobbet. Då kommer recensenten hänga upp sig på en obetydlig detalj istället för att bemöta några av de principiella argument som framförs i boken.” Vis av erfarenhet från DET HÄR ÄR EN SVENSK TIGER.
Yxjobb är journalistiska för exakt vad det låter som. Att yxa ner någon eller något. Men jag är så van vid smutskastningen vid det här laget att det inte rör mig. Nu dokumenterar jag mest bara för att ha det i bakfickan den dag det leder till våld mot mig.
Att det jag sa kom att slå in beror inte på att jag är någon profet. Det är bara exakt så förutsägbar mediedramaturgin är i Sverige. Det är en smula tröttsamt. Du som lyssnat på DK bör ha skönjt mönstret själv vid det här laget. Det finns en drös DK-avsnitt där gästen är en författare med liberala till konservativa åsikter som fullkomligt nedgjorts i pressen trots hög kvalitet och ett gott arbete.
Recensenten på Älskade Public service är såklart Johannes Klenell – som du inte känner till eller ens bör känna till. Men det är samme Klenell som dagen efter frikännandet i hovrätten i Processen av Aron F. lät intervjua historierevisionisten herr Nilsson i socialdemokratiska Arbetet. Han har givetvis också ett horn i sidan till Jens Ganman sedan tidigare. Så väl vald recensent av kulturchefen på presstödsfinansierade SvD i vanlig ordning. Där fick vi verkligen valuta för skattepengarna!
Hade recensionen varit hederlig hade den tagit upp de principiella invändningar som påvisas i Älskade Public service. Att Public service inte är opartiskt och att konstruktionen är gjord för att skapa större likriktning av åsikter och inte större pluralism som Public service själva hävdar. Public service primära existensberättigande vilar på två ben:
1. Att det är opartiskt
2. Att det främjar pluralism, alltså mångfald, i kulturen
Om något eller båda av dessa villkor inte uppfylls har Public service inget syfte. Och borde inte finnas. Sedan kan man såklart lägga till nepotismen, korruptionen, maktmissbruket, hjärntvätten som pågår dag ut och dag in. Men hederligt hade varit att i alla fall bemöta de två huvudståndpunkterna. Vilket man inte kan. Varför boken måste yxas och slängas på sophögen. Det är nämligen vad Älskade Public service visar med all önskvärd tydlighet. Mitt förslag är att du köper ett eget exemplar och låter Dig förfäras och roas. För vissa saker är så absurda att du inte kan annat än att skratta högt. Älskade Public service hittar du som vanligt under fliken merchandise på www.aronflam.com Där hittar du också muggar, affischer, andra böcker och sådant som kan vara bra att beväpna sig med i valtider.
Klenell får jag anledning att återkomma till i Processen av Aron F.
Nyheten att Public service är dysfunktionellt har till och med lyckats nå Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski. Som efter att ha låtit granska säkerhetsfel på Sveriges radio blivit hotade med SÄPO. Sedan vägrar Cilla Benkö låta sig intervjuas av DN. Jag vet faktiskt inte vad som är roligast? Peter Wolodarskis chock över att det statliga indoktrineringsinstitutet inte gillar att kritiseras eller att DN upptäcker det först nu.
Så med anledning av vilken valfråga Public service ändå lyckats göra sig till på sistone har jag ansökt om demonstrationstillstånd med tillhörande bokbord och högläsning ur Älskade Public service den 10 september – dagen före valet – på Oxenstiernsgatan 26 precis mellan ingången till SVT och radiohuset. Där kommer jag och Jens Ganman att sitta och sälja och signera böcker i protest mot att det inte kan bli en intellektuellt hederlig debatt så länge vi har Public service, press- och partistöd. Håll tummarna för att polisen är snälla nog att ge oss tillstånd att demonstrera den 10 september.
I samband med det ger vi oss också ut på turné med Älskade Public service. Jag och Jens kommer att besöka
Linköping den 13 september
Stockholm den 14 september
Växjö 19 september
Göteborg den 20 september
Malmö 21 september
Luleå den 26 september
Umeå 27 september
Östersund 28 september
Biljetter finnes här.
Jag hoppas du har haft, eller har, en trevlig sommar. Själv har jag bilat ner till Kroatien med Chang Frick och hans ryska svärmor som Chang kort och gott kallar för “Babushka”. Men mer om det i ett senare avsnitt.
Nu ska vi tala med skådespelaren, podden Anti-poddens grundare samt programledare, kulturkritikern och författaren Rasmus Dahlstedt.
Det är det andra försöket att spela in vi gör denna sommar. Jag medverkade själv i ett av de senaste avsnitten av Rasmus Antipodden för att diskutera just Älskade Public service och i samband med det spelade jag in ett avsnitt med Rasmus som inte har sänts. Framförallt för att intervjun kom att handla om huruvida Bianca Kronlöf skulle ställa upp i Rasmus podcast antipodden. Det vågade hon. Resultatet finns att höra på Antipoddens feed. Inför mötet med Rasmus hinner jag lyssna igenom två gånger. Slutsatsen kan inte bli annat än att dialog är omöjlig. Det skarvas med sanningen, det talas ur nattmössan och Bianca hinner säger emot sig själv så många gånger att det är svårt att hänga med. Min hjärna fövandlas till messmör och rinner ut ur vänster öra. Det är tillräckligt för att göra vem som helst deprimerad.
När jag tar emot Rasmus är han mycket riktigt inte på särskilt gott humör. Skälet till hans uppgivenhet är dock inte avsnittet med Bianca Kronlöf utan att Fredrik D Anderssons mördare som befunnit sig på flykt i Armenien just fått svenskt medborgarskap. Länk till hans minnesfond finner du här!
Med de orden presenterar jag Rasmus Dahlstedt – Njut!
