Hamas krigsbrott mot Israel

Om händelserna som utspelar sig i Israel och på Gaza.

(För att lyssna på avsnittet KLICKA HÄR! Eller KLICKA HÄR!)

Enligt mina källor är det i skrivande stund över 700 döda israeler, 2400 allvarligt skadade. På lördagen tog sig 1000 islamistiska jihadister in i Israel samtidigt som Hamas lät tusentals raketer överväldiga Israels missilförsvarssystem Iron Dome. Troligtvis var vissa av dem så pass avancerade att de helt enkelt var för bra för försvarssystemet. De tusen jihadisterna gick in en masse i Israeliska städer och byar och började massakrera civilbefolkningen. Gamla, spädbarn, föräldrar och barn. Med automatvapen, med antitankmissiler. Islamister tog sig till ett ungdomsrejv i öknen där 3000 obeväpnade ungdomar festade. De sköt urskiljningslöst ner alla de kom åt.

De har våldtagit våra döttrar och systrar. Kidnappat och torterat våra barn. Det här är ondskans anlete. Nazisternas arvtagare. Inte som en liknelse utan bokstavligt talat. Dessa är nazisternas arvtagare. Spåret är obrutet från Amin Al-Husseini till dagens ”palestinska sak”. I bredare bemärkelse. Och har så alltid varit. Både PLO, Fatah, och Hamas är nazisternas arvtagare och det som hänt är precis vad de alltid har hotat med att de vill göra. De som har stöttat, ursäktat eller relativiserat detta oförfalskade judehat i Väst är medlöpare. De har alltid varit medlöpare.

Precis som sossarna var Nazisternas medlöpare då har de varit den palestinska terrorns medlöpare sedan 70-talet. Och det här är vad det leder till. Att läsa vittnesskildringar om vad som hänt är hjärtskärande. Tablet mag citerar en källor som har att berätta att kvinnliga deltagare våldtagits bredvid sina döda vänners kroppar. För att sedan, antingen avrättas, eller föras till Gaza där bilder som släppts online visar offren när de ”paraderas” genom Gazas gator medan blod rinner ner längs med deras ben.

I byarna har husen ofta ett safe room man kan låsa in sig i för att vänta ut ett hot. Men terroristerna satte helt sonika husen i brand och sköt människorna när de försökte fly. Cirka 140 israeler, gamla, kvinnor och barn, är kidnappade till Gaza och tagna som gisslan. Bland gisslan uppges det finnas spädbarn såväl som en Förintelseöverlevare i 90-årsåldern. Under natten har israeliskt flygvapen markerat ett stort antal Hamaspositioner i Gaza i ett försök att överväldiga Hamas. Missiler har fortsatt att skjutas över gränsen. Israelisk militär uppges ha återtagit alla anfallna byar och städer men terrorister kan fortfarande vara på fri fot i landet. Tittar du på bilderna av vilka unga kvinnor som kidnappats förstår du att valet av person har ett tydligt syfte. Några få av de kidnappade uppges vara soldater. Bland annat cirkulerar en bild på internet som påstås vara en högt uppsatt Israelisk officer med tillgång till information om Israels underrättelseverksamhet mot Gaza. De uppgifterna är än så länge obekräftade. På sociala medier kan du se videos med fruktansvärda bilder av firande palestinier som triumferande visar upp döda kroppar, högtidlighåller med att dela ut godis till barnen, tjuter av glädje över massakern. Det är ett medeltida barbari vi bevittnar. Familjer som avrättas. Kvinnor som våldtas och görs till sexslavar i Gaza. De bilder och videos du ser är inte israelisk propaganda. Det är Hamas egen propaganda.

Kibbutzer i norra Israel evakueras i väntan på att attacken följs upp av Hezbollah. Alla som nu återigen jämställer Israelernas situation med palestiniernas borde skämmas. Det finns ingen, och har aldrig funnits, en moralisk ekvivalens mellan parterna. Den ena parten är moraliskt förkastlig. Den andra är inte det. Alla som fortsätter jämställa våldet mellan israeler och palestinier är på barbariets sida. Har alltid varit. Det de stöder är ren ondska.

För Israel är det ett enormt misslyckande. Inte bara i människoliv, i gisslan, utan i sina medborgares ögon? Hur har detta kunnat ske? I israelisk media är ilskan och chocken påtaglig. Så även hos de jag känner och talar med. Det är en chock och ilska jag delar.

Inte över att Hamas vill utplåna judar. Det vet de flesta israeler redan om. Chocken består i att Israels berömda armé, dess säkerhetstjänst shabak, underrättelsetjänsten Mossad. Ingen har tydligen sett detta komma. Att Israel, som har byggt upp ett övervakningssystem av Guds nåde både på Västbanken och i Gaza, inte såg det här komma är ett fiasko. Attacken har redan visat att en armé ingen trodde sig kunna besegra är sårbar.

I realiteten borde det inte förvåna någon. Men attackens magnitud är enorm. Brutaliteten är fruktansvärd. Jag utmanar Dig att titta på bilderna och filmerna som kommer ut. Läs vittnesmålen. Under hela det judiska folkets historia har våra fiender försökt att utplåna oss. Så här ser det ut när de lyckas.

Det har varnats länge att Israels armé inte är redo för ett regionalt storkrig. Och ett sådant riskerar det här att bli. Hamas är en proxy för Iran. Det är Iran som finansierar och beväpnar dem. En del av de vapen som beslagtagits har visat sig vara Sovjetiska av en typ som numera bara finns i södra Irak. Alla terrorceller har också haft koraner med sig och inlett attackerna med ropet ”Allahu Akbar!”. Bara så att det inte råder någon tveksamhet i ditt sinne om vilken religion de här människorna tillhör.

En av mina källor skickar mig en video på en kidnappning av en civil Israel av vad som låter som att terroristerna talar persiska med varandra under sina balaklavor. För mig är det svårt att avgöra. Inte för att jag har några skäl att misstro min källa som har erfarenhet av både krig och Iran. Att Iran ser det här som ett försök att sätta käppar i hjulet för normaliseringsprocessen mellan Israel och Saudi är inte en lågoddsare. Jag tar det för självklart.

Ett sådant avtal hade konsoliderat USA, Israel och Saudi med tillhörande arabländer till, inte bara ett mäktigt ekonomiskt block, utan också ett militärt samarbete som skulle placera israeliskt stridsflyg i baser betydligt närmre Iran än idag. För Ryssland lönar sig också en sådan här attack eftersom det dels sätter käppar i hjulet för USAs strategiska intressen och avleder USA en smula från Ukraina. Saudis position som ledare för arabvärlden och en företrädare för världens miljarder muslimer med städerna Mekka och Medina på sitt territorium försvagas givetvis av att de inte alltför tydligt tar ställning för palestinierna nu när Israel går till motattack. Kanske lurar ett regionalt storkrig vid horisonten? Att Israels fiender, tillsammans, förr eller senare skulle försöka göra allvar av sina ord var alltid givet. Jag vet att Du själv kanske inte tror det. Det kanske är svårt att ta in att hundratals miljoner människor vill se det judiska folket utplånas och Israel raderat från kartan men det har alltid varit sant.

Redan i april kunde du läsa i Maariv att den pensionerade israeliske militärgeneralen Yitzhak Brik anklagade Gantz för mer eller mindre kriminell oaktsamhet när, under hans vakt, hoten runt Israel tilläts växa till oanade dimensioner. Hundratusentals missiler och raketer runt Israel, tiotusentals islamistiska krigare utrustade med anti-tank vapen och artilleri, pro-Iranska shiitiska miliser i Syrien, jemen, Irak och det som brukade vara Libanon. Israeliska armén var inte redo att möta ett sådant angrepp. Enligt Brik hade Gantz låtit reservisternas stridsberedskap förfalla samtidigt som Israel har en trovärdig hotbild mot sig där 3500 missiler och raketer per dag skulle kunna skjutas in över landet under lång tid med stora förluster av liv som följd.

Att mörda civila, gamla, sjuka, barn är krigsbrott. Likaså våldtäkter, gisslantaganden och att gömma sig bakom sina egna civila eller anlägga terrorcenter i civil verksamhet likaså. Det är krigsbrott och varje försök att relativisera som vi nu ser den internationella vänstern göra i land efter land tyder på en fullkomlig moralisk bankrutt som har pågått i decennier. Hade de haft minsta uns av mänsklighet i sig och palestinierna verkligen varit de frihetskämpar som vänstern alltid hävdat att de är hade de väl dött medan de attackerade militära mål? Men den största delen av attacken har gått ut på att attackera civila. Som de flesta av Hamas attacker alltid gör. Eftersom de är terrorister. Blodtörstiga monster.

Varje droppe blod som spills, på båda sidor måste läggas på Hamas och dess finansiär Irans nota. Det är en nota de gladeligen betalar med sina egna folks blod. För dem är den kostnaden försumbar. Lika mycket som de hatar judar lika litet värderar de sina egna barns liv. Något som kan vara värt att hålla i åtanke när vedergällningen nu kommer. För Israel har inte råd att låta arabvärldens och Irans firande pågå för länge.

För sin egen framtida säkerhets skull. Redan nu är vatten och el till Gaza avstängt. Eftersom det är Israel som vanligtvis levererar vatten och el till Hamas befolkning eftersom Hamas lägger allt på vapen och hjärntvätt.

En av mina källor, som själv har kämpat i Yom Kippur-kriget, känner förutom sorgen och vreden en osäkerhet som han inte har känt sedan dess. Helgens massaker skedde på dagen femtio år och en dag sedan det krigets inledning. Ett krig som utkämpades då samtliga arabstater runt Israel attackerade landet på Yom Kippur, judendomens heligaste dag då alla är lediga och fastar för sina synders förlåtelse, i akt och mening för att utplåna den judiska staten och köra ut alla dess judiska invånare i havet, och precis som nu tog israelerna på sängen. Något som i förlängningen ledde till premiärminister Golda Meirs avgång. I arabvärlden räknas det fortfarande som en seger trots att de i slutändan förlorade kriget. En film om Yom Kippur-kriget och Golda Meirs ledarskap har delvis med anledning av hågkomsten av den förlusten just börjat gå på biograferna. Staten Israel överlevde det anfallet. Precis som det judiska folket överlevt många fler och värre katastrofer. Vi kommer att överleva även denna tragedi. Och vi kommer inte att glömma. Det judiska folket firar sina segrar men de högtidlighåller sina förluster. Just för att lära sig av dem. Fråga Dig istället om Hamas kommer att överleva eller om de kommer ligga på historiens sophög med så många andra av det judiska folkets forna fiender?

Massakrerna på israeliska civila har som sagts firats även på svenska gator. I Kristiansstad, Helsingborg, Malmö och Sergels torg i Stockholm. Det förvånar mig inte alls. Det firas alltid när judar mördas. Det har aldrig varit en av de roligaste grejerna med att växa upp här i Sverige men det har varit ett konstant inslag. Oavsett om det är på ett kosher snabbköp i anslutning till massakern på Charlie Hebdo eller när Hamas eller andra palestinska grupper tagit sig in i Israel för att, i mindre skala, mörda urskiljningslöst på gatorna så firas det. Det som skiljer denna gång från andra, och det förvånar mig lite, är hur högljutt stödet till Israel och fördömandet av Hamas ändå är. Precis som att det alltid blir stora demonstrationer för ”Palestina” så fort Israel försvarar sig. De går hand i hand de där fenomenen och är vad man skulle kunna kalla en ”fact of life”. Acceptera och gå vidare.

Det är värt att notera att utan twitter skulle mycket av det vi nu ser spridas i sociala medier, för att sedan spridas till vanlig massmedia, inte ha kommit ut. Och det är inte israelisk propaganda det är som sagt många gånger dessa monster som gjort videosarna för att visa sin seger och förnedra judarna. Det visar också värdet av att inte censurera den här typen av uttryck. Nu tillåts människor själva se med egna ögon vilken typ av medeltida barbari som Israel alltid lever med. Även om massmedierna inte är så modiga att de visar videosarna och fotona. De refererar mest till dem. Men jag uppmanar Dig att våga titta. Det är att stirra ondskan rätt in i ansiktet. Graden av förnedring, hat, våld utan någon annan mening än döden själv är vad ondska ser ut som. Det är viktigt att du ser det.

Men igen, det pågår hela tiden. Iran hotar återkommande med att utplåna Israel och döda alla judar. Det är bara det att många här i Väst på något sätt lurar sig själva att det bara är retorik.

Fördelen med att ändå inte censurera den här typen av uttryck är inte bara att du ser var fienden är någonstans utan att du dessutom vet vad den säger. Och motreaktionen har blivit så stark att massmedia tvingas förhålla sig till den. Inte för att de värsta filmerna visas. På så sätt blir det också extra tydligt att massmedia försöker tona ner vad det handlar om. För att uttrycka det milt.

I en av helgens luncheko-sändningar på Sveriges radio påstår som vanligt Cecilia Uddén att man måste komma ihåg att det här är några få terrorister bland ett i övrigt oskyldigt palestinskt folk. Det är ren och skär lögn. Hamas valdes med förkrossande majoritet i det enda val Gazaremsan någonsin har haft. Hamas gick till val på två frågor. Att avskaffa demokratin och att förgöra Israel. Det förstnämnda gjorde de så fort de kom till makten och den där andra grejen jobbar det på så hårt de kan. Som du själv kan se med egna ögon. Om du vågar titta.

Hamas har stöd av en majoritet av befolkningen och vad de andra stöder är inte mer smickrande än Hamas. PA, palestinska myndigheten eller PLOs politiska gren som det snarare borde kallas, har inte hållit val på Västbanken i över ett decennium eftersom de vet att Hamas skulle vinna ett sådant val. Det är antagligen också därför som PLOs Mahmod Abbas, Västbankens självutnämnde president, nu tvingas stötta ärkerivalen Hamas attack på Israel. Det är inte som det påstods i SVT Agendas partiledardebatt i söndags att han vägrat ta avstånd från Hamas bestialiska grymheter. Han har försvarat dem. Enligt Abbas som högsta höns i socialdemokraternas systerparti Fatah har Hamas all rätt att mörda, våldta och skymfa döda Israelers kroppar. Det här är vad palestinierna menar med självförsvar. En vän ringer och är skärrad efter att hans fru sett en video av en kidnappad judisk liten pojke. Tagen till Gaza. Där filmas han naken medan en uppretad folkmassa med vuxna människor hetsar sina barn att slå honom med pinnar. Människor som uppfostrar sina barn att mörda, att tortera och förnedra, har diskvalificerat sig från männniskosläktet. Det är inte mänskligt. Det är inte ens djuriskt. Värre än så. De är odjur. De vill döda våra barn, och de har inga problem med att skicka sina egna barn i döden. Då firas de som martyrer och det berättas sagor om dem och deras porträtt målas stort på husfasader i Gaza. Det är svårt att sluta fred, och bo granne med, någon vars högsta dröm i livet är att mörda dig och dina barn. Omöjligt skulle vissa säga.

Så även om jag sörjer, och är arg, och en smula chockad över att Israels försvar misslyckats så fatalt är jag inte förvånad över vare sig attacken eller reaktionerna från vänstern på den. Oavsett om det är här, i Väst i allmänhet, eller i den muslimska världen.

Att vår stora sångerska Zara Larsson lyckas ta fingrarna ur rumpan tillräckligt länge för att twittra något i stil med att ”Jaha så det är rätt att stå på Ukrainas sida när Ryssland anfaller men inte på Palestiniernas sida när de…” En mening som inte avslutas eftersom den då hade lytt ”när de anfaller sina grannar för att mörda, våldta och tortera obeväpnade barnfamiljer, festande ungdomar, gamla och spädbarn”. Logiken står inte att finna. Det går inte ihop. Det har aldrig varit ett bra argument.

Liknande resonemang förs på andra håll också. Efter decennium av socialistisk indoktrinering är stora delar av vårt eget lands befolkning helt renons på moral. Som kommentarerna under Magdas instagram visar. ”Magdalena, från och med idag är du värre än den sämsta rasisten som sitter i riksdagen. Att ni står för Sveriges folk om ni säger varje dag och vill ha makten igen men ändå skriver det här!!!”. Sedan följer många varianter på ”du är ingen riktig socialdemokrat”. Free Palestine. Att Israel förtjänar det som händer på grund av imperialism. Kolonisering. Att Palestinierna är de verkliga offren. Att Israel lämnade Gazaremsan 2005 verkar inte ha registrerats. Om du är intresserad råder jag dig att gå in på Magdalena Anderssons instagram och se själv. När jag läser det är det 2444 kommentarer. De flesta fördömanden av Magdalenas fördömande av Hamas och stöd för Israels rätt att försvara sig.

Det som däremot förvånar mig är partiledardebattens inledning. Så pass att jag är tvungen att spela tillbaka inledningen från minut fyra tre gånger och sedan tre gånger till från sjunde minuten. För jag kan inte tro vad mina ögon ser och öron hör. Bara det faktum att de inleder partiledardebatten med den här frågan innebär att läckan från sociala medier måste hanteras.

Jag kan inte beskriva det som något annat än kappvändningarnas kappvändning. Först och främst så visar det att Public service kan leverera en rak och neutral fråga om de bara vill. Först får statsminister Kristersson frågan om hur han reagerar ”på det som har hänt” och han skräder inte orden. Det är fruktansvärt och Israel har all rätt att försvara sig. Bara det, att jag blir glad av att höra något som borde vara normal anständighet säger en hel del om landet jag bor i. För det här hör inte till vanligheterna. Sedan får Magdalena Andersson samma fråga. Även hon fördömer terrorn och framför att Israel har rätt att försvara sig. Inte mer än så men det är nog. Jag har tidigare på dagen sett henne uttala samma sak på instagram. Klart och tydligt. Inget darrande på manschetten. Bra så. Min inre cyniker tänker att ”Oj, oj, oj! Vad de här människorna vill in i NATO!”. Men det spelar ingen roll. Hon har skrivit det. Det är anmärkningsvärt efter alla år av socialdemokratiska fördömanden av Israel.

Vad som sedan skulle kunna få vem som helst att darra på manschetten var kommentarerna från hennes väljare under inlägget. Kommentarer som avslöjar inte bara ett närmast primalt hat mot judar och Israel och ett förakt för mänskligt liv utan också gör klart att Magdalena Andersson nu är  en förrädare.

Det borde inte förvåna någon. Har du haft ögonen med dig och huvudet på skaft förstår du att antisemitismen alltid varit en stor, om inte bärande del, även om den kanske är omedveten, av vänsterns märkliga allians med islamisterna i mellanöstern. Hjärntvätten för att upprätthålla den alliansen har pågått sedan tidigt sjuttiotal. Och Sverige är ett av de länder som gått i bräschen för Västs gullande med palestinierna. Svenskar har gett miljarder till Palestiniernas kamp mot judarna. Vi har sponsrat antisemitiska skolböcker där israel varit raderat från kartan och ersatt med Palestina. Vi har sponsrat sommarläger där barn drillas till självmordsbombare. Vi har upplåtit Public service att göra hyllningsdokumentärer till palestinska terrorister. Inte nog med det. Public service har aktivt hindrat en dokumentär som visar att sambandet mellan olika former av terrorism, inte bara muslimsk, är antisemitism. En dokumentär som Public service dessutom varit med och finansierat. Jag intervjuade själv Bo Persson om Watching the Moon at Night, som den heter, i den här podden. Det är svårt att tänka sig vad kulturlivet i Sverige skulle bestå av om det inte var något om hur synd det är om Palestinierna. Vi har frigjort stora pengar inom det palestinska samhället som istället kunnat användas till vapen, raketer, och missiler. Sverige har varit världsledande. Vi har betalat mest per capita i världen till den palestinska saken.

En sak den europeiska vänstern har gemensamt med islamisterna, och haft länge, är att båda sidor, socialdemokrater i Väst och islamister i östern, gav stöd på olika sätt till Sovjetunionen under Kalla kriget i alla fall. För sanningen är att det har varit så här sedan händelserna jag beskrev i första delen av DET HÄR ÄR EN SVENSK TIGER. Vänsterns närmande de arabiska terroristerna i Palestina började 68 men slöts definitivt vid Palmes möte med Arafat i Algier. Dagen innan Arafats symboliska tal i FN. Det har aldrig varit moraliskt riktigt. Det hade att göra med realpolitik. Delvis. Oljekrisen 1973 visade på västländernas beroende av arabisk olja. Det är trots allt civilisationens livsblod. Dess svarta tjäriga och väldigt smutsiga livsblod, men ändå. Sedan var Sverige, Österrike och dåvarande Västtyskland förledda av den socialdemokratiska idéen om tredje ståndpunkten i kampen mellan USAs råa kapitalism och Sovjetunionens kommunism. Där försökte de tre germanska socialdemokratierna Sverige, Österrike och Västtyskland samla en tredje väg med länder från den globala södern. Det resulterade i en allians som kallade sig själv för Non Aligned Movement, något ironiskt eftersom de alltid röstade med Sovjetblocket i omröstningar i FN. Något som inte var så konstigt eftersom de flesta av de här länderna var Sovjetunionens proxystater. Precis som under andra världskriget blev Sveriges påstådda neutralitet ett implicit stöd till den part som faktiskt hade fel. Till blodtörstiga monster. Till religiösa folkmordstokiga fanatiker. Rabiata judemördare. Men i västerländsk, och inte minst svensk, media har Palestinierna framställts som oskyldiga offer. Och inte de rövare och banditer utan ett uns till övers för människolivets värde de faktiskt är. Och nu, efter attacken, leder plötsligt Tyskland och Österrike EU att frysa allt EU-bistånd till Palestinierna.

Det är ändå en glad överraskning att alla partier, i varierande grad, fördömer terrorn. Även om Mp och V betonar döda på båda sidor som om dödade terrorister självklart skulle ha lika rätt till liv som den obeväpnade civilbefolkning de mördat urskiljningslöst. Och att tiden nu är inne att pressa fram en fred. Som att argumentera för fred utan vedergällning strax efter den största massakern i modern historia, sedan elfte september i alla fall… Inte var ett implicit stöd till den part som just fått in ett fruktansvärt hårt slag mot sin fiende. För det som hänt är också en enormt, i avsaknad av bättre ord, framgångsrik massaker. Blodtörsten, kallblodigheten, hänsynslösheten har aldrig framstått klarare. Kanske är det vad som krävs för att Sverige ska vakna upp till realiteten.

Oavsett vad är det faktiskt min favoritkappvändning i modern svensk politisk historia. Då tävlar det ändå med publikfavoriter som gränsstängningen 2015. Decemberöverenskommelsen. Januariöverenskommelsen. NATO-debatten vi aldrig hade. Skattefinansieringen av Public service och många andra nygamla godingar. Den här tar priset. Det är en sak att göra rätt sak av fel anledning. Men att göra rätt sak av rätt anledning är ändå större och förtjänar all kredd. Vilket återigen är helt sjukt att behöva säga eftersom det borde vara normal anständighet att fördöma terror och hävda den felade parten rätt att försvara sig mot angrepp. Men det här är Sverige, och det jag ser är anmärkningsvärt. Det är absurt att normal anständighet gör mig så här glad men så lågt är ribban satt.

Vi får se om de lyckas leva upp till de fagra orden. Bland de partier som står där söndagen den 8 oktober 2023 enligt den gregorianska kalendern är en förståelse för Israel något som hittills bara dykt upp Folkpartiet; sedan alltid även om det på senare tid varit fisljummet för att uttrycka det milt; i Kd i vissa kristna grupper; i SD sedan några år. Det är inte som att moderaterna varit Israels bästa vänner alla gånger. I alla fall inte under Carl Bildt. Nu sluter alla upp bakom Israel.

Man förstår att kommentarerna under Magdalenas fördömande på Insta ger upphov till en sådan reaktion från hennes väljare. Svenska folket har förletts att tro att Palestinierna är oskyldiga offer och Israelerna grymma förövare i decennium. Och nu, bara för att Hamas verkligen lyckats göra något som de velat göra hela tiden, för att vi måste in i NATO, är alla plötsligt pro-Israel?

Halleluja!

Sedan vet jag att Magdalena Andersson står och ljuger när hon säger att hennes partikamrat riksdagsledamoten Jamal El-Haj ser Hamas som sin allra värsta fiende. Det är inte sant. Det var klart redan när han satte sig bredvid Hamas pengainsamlingsman på den där Palestinska Hamaskonferensen i Malmö. Han sitter kvar i riksdagen.

Likaså ljuger både hon och Public service när de påstår att PAs president – förintelseförnekaren Mahmoud Abbas – ”inte tar avstånd från Hamas” terrorhandlingar. Han har faktiskt, enligt arabisk media i alla fall, tagit ställning för Hamas. Och det är som sagt socialdemokraternas systerparti han är partiledare för.

Socialdemokratin och den svenska vänstern genomsyras av så många relationer med så många palestinska organisationer att de vid det här laget är nästan omöjliga att skilja åt. Därav den uppsjö av avgrundslöst hat och rasism under bland annat Magdalena Anderssons instagramfördömande. Det förvånar mig inte att programledarena inte frågar Magdalena Andersson om Jamal El-Haj utan överlåter den uppgiften till Jimmie Åkesson. För varför inte? Han har ju tillåtits ha rätt om det mesta de senaste tio åren. Så varför inte låta honom göra även den poängen att socialdemokratins avståndstagande inte är trovärdigt. Och får rätt. Igen. För att alla andra är fega och fram tills alldeles nyss, alltså bara några timmar innan debatten, stöttade den palestinska saken förbehållslöst. Det var ju fram tills partiledardebatten vänsterns ståndpunkt sedan decennier. Det var konsensus att den ”frihetskamp” som syftar till att våldta, tortera och mörda judar är den goda sidans självklara val. Det gör de fortfarande på alla nivåer i mina ögon tills motsatsen bevisats.

För Ledarsidorna kan nämligen rapportera att torsdagen före lördagens attack lämnar Socialdemokraterna in motion 2023/24:2659 med den klatschiga titeln ”Hävande av ockupationen av Palestina”. Undertecknad av Jamal El-Haj som påståtts vara på time-out, Annika Strandhäll och vår förre försvarsminister Peter Hultqvist. Bland andra. Vill du kan du på Hanif Balis twitter se en bild där El-Haj poserar med Hamasflaggor längst fram i ledet på en manifestation till stöd för Hamas. Sossarnas, miljöpartiets och vänsterpartiets, men framför allt s fördömanden blir blott en läpparnas bekännelse. De är symbiotiskt sammantvinnade med allsköns islamistiska organisationer, förbund, stiftelser, föreningar, lösa sammanslutningar, kvasi-myndigheter och Gud vet vad. De är, för att tala klarspråk, en säkerhetsrisk. Det har alltid varit en säkerhetsrisk. Det tillåtits att växa, och frodas, av våra skattemedel. Om den här tragedin leder till något gott är det om Sverige slutade sponsra den här typen av verksamhet. Hur det ska gå till vet jag inte? Vänstern har stött och stödjer länder som Nordkorea, Zimbabwe, Kuba, Venezuela, palestinska organisationer av olika slag men även helt andra islamistiska eller socialistiska terrorrörelser. Det kommer kosta dem massor av väljare och de kommer behöva hitta nya vänner. Men om det faktiskt händer, att vi slutar finansiera internationell terrorism med svenska skattemedel, blir ingen gladare än jag. Att bara inte stötta Israels fiender vore en fantastisk och efterlängtad början. Det gäller stöd även till konflikter där jag inte kan anses vara jävig som vänföreningar med Kuba eller Venezuela.

Jag menar att liberalerna äntligen funnit sina pungkulor och nu förordar inte bara fullständigt bidragsstopp till Palestina utan även fria vapenleveranser till Israel är glädjande. Samtidigt  undrar man lite i sitt stilla sinne varför det har krävts en massaker av den här digniteten för att de ska hitta sin ryggrad?

Antisionism är antisemitism. Det har det alltid varit. Israel lämnade Gaza 2005. Hamas har haft kontroll sedan 2006. De valdes på löften om att avskaffa demokratin i Gaza, vilket de gjorde omedelbart, och att utplåna den judiska staten och hela dess befolkning, något som står i deras stadgar, och de alltid jobbar för. Skälet till att Abbas håller på Hamas är för att de har samma mål. Skälet till att Abbas inte håller val på Västbanken är för att han vet att Hamas skulle vinna. Så mycket för lögnen om ”inte alla palestinier”. Det kanske är sant att det inte gäller vissa palestinier men det är inte sant för den överväldigande majoriteten. Hamas håller sin befolkning i ett fängelse. Inte Israel. Precis som att Abbas och Arabvärlden och vidare till den muslimska världen utnyttjar den palestinska arabenheten för sina egna syften. Abbas mest för internationella bidrag enligt min helt egna mening. Det är en ”grift”. Han håller sitt folk gisslan i utbyte mot pengar han fostrar till hat som ger mer pengar och så vidare… Att jämställa självförsvar med Hamas mord på civila, våldtäkter, mord, tortyr och kidnappningar är moralisk blindhet. Att ens föreslå något annat än att Israel har en skyldighet att döda de som gjort detta har alltid varit ett absurt argument. Inget annat demokratiskt land skulle anses behöva motivera varför de inte vill bo granne med ett ISIS-kalifat som regnar missiler på dig dagligen, en fiende som vill döda Dig till varje pris. Av religiösa skäl dessutom. För varför tror du det har kommit ut genom videos där förövarna triumferande visar upp sina krigsbrott? Videos där de våldtar, torterar eller skymfar mördad civilbefolkning. Ibland med offrens egna mobiler publicerat på deras egna sociala medier. Att påstå något annat än att det är Hamas fel vad som händer efter något sådant; särskilt när Hamas gömmer sig bland sin egen civilbefolkning och uppmanar dem att inte fly när Israels armé varnar dem som inte vill dö att göra det för framtida PRs skull; är faktiskt vansinne.

Även så. Innan jag har hunnit skriva klart den här texten har dödssiffran stigit till ofattbara 900 och antalet skadade till 2600. Det är inte alls som 1973. Även om resultatet med det kriget hade varit Israels utplåning var det fortfarande moderna arméer mot varandra. Hezbollah har börjat skjuta missiler från Libanon men skottväxlingen, med robotar, raketer och artilleri sägs vara begränsad. Vad det nu betyder? Hamas har hotat med att mörda gisslan alltmedan Israel bombar Gaza. Det här är långt ifrån över. Det har bara börjat.

Jag är Aron Flam, till nästa gång, ha en god tidsenhet.